Reiho – formell bugning

Reiho (礼法) “Artighets-metod”

Reiho är den formella bugning som startar och avslutar träningen. Nedan beskrivs de olika stegen i detalj. När du först lär dig Reiho, följ nedan punkter tillsammans med resten av träningskamraterna.

Innan varje träning har vi i Bujinkan en ceremoni för påhälsning, där eleverna vända mot sensei (läraren) och
Kamidana (gudahyllan) bugar för varandra. Sensei och eleverna sätter handflatorna mot varandra framför sig och uttalar Shikin Haramitsu Daikomyo, klappar två gånger, varpå alla bugar, sensei klappar en gång till och alla bugar ytterligare en gång till. Sensei vänder sig om mot eleverna, varpå alla (sensei och elever) bugar och säger »onegai shimasu« (var snäll och lär mig). Detta gör vi som en mental förberedelse för träningen.

  1. Börja med att ställa upp framför sensei (läraren), där den högst graderade sitter längst till höger och den lägst graderade till vänster.
  2. Sensei uttalar »Seiza«, varpå alla går ned till knästående först med vänster knä, och sedan med höger, och sätter sig på hälarna. Denna position (kamae) kallas »Seiza«.
  3. Där efter vänder sensei sig om mot kamidana, och för samman händerna, detta gör även eleverna.
  4. Sensei uttalar följande fras, tyst eller högt: »Chiyfuru kami no oshi wa tokoshi ni tadashi kokoro mi o mamuran«
    Översättning: Välsignelsen av gudomlig träning är, i evighet, att ett rättfärdigt hjärta kommer att skydda mig.
  5.  Sensei uttalar högt följande fras:»Shikin Haramitsu Daikomyo«. Eleverna uttalar samma fras tillsammans som uttalas – »she-ken-ha-ra-mit-su-dai-ko-me-yo«.
    Översättning: »Ljudet från orden som kommer från vår strävan efter personlig insikt skapar det gudomliga kosmiska ljuset.«
  6. Både läraren och eleverna klappar två gånger tillsammans, och bugar. Detta är för att påkalla »gudomlig« uppmärksamhet.
  7. Studenter och läraren/tränaren reser sig och klappar ytter en gång.
  8. Sensei vänder sig mot eleverna, varpå alla bugar och säger »onegai shimasu«.
    Översättning:
     
    »var snäll och lär mig«
  9. Efter träningen upprepas samma sak men där vi byter ut orden »onegai shimasu« mot »dômô arigatô«.
    Översättning: Tack så mycket«

Att buga mot Kami-dana i dojon är i första hand inte en religiös handling utan en ritual för att mentalt förbereda sig inför träningen, där vi arbetar med attityden att ständigt förbättra oss själva fysiskt i träningen men även mentalt. Vi lämnar allt som inte har med träningen att göra utanför och fokuserar på självförbättring genom budo.

Har du en specifik trosuppfattning är det viktigt att notera att det är du själv som bestämmer vad du gör ritualen i påhälsningscermonin till.

Kamidana, betyder litterärt översatt gudahylla, där det finns en del artefakter som ett tempel i miniatyr, några olika skålar och krus. De viktigaste symbolerna för oss i träningen är ljuset och spegeln, där ljuset representerar det som ger insikt, men även förgör det som är negativt genom lågans renande. Spegel på Japanska uttalas ka-ga-mi, där ljudet »ga« även kan tolkas som jaget. Utplånar man och tar bort det själviska jaget genom att ständigt förbättra sig själv som människa, och uppnår upplysning, då återstår endast kami, dvs “gud” eller att man är ett med världs-altet om man så vill. Detta är symboler från buddistiska och shintoistiska världsåskådningar, men återfinns i stort sätt inom alla spirituella livsåskådningar.

I dojon är påhälsningen en ritual som påminner oss om att vi fokuserar på träningen och inget annat. Tag bort ditt ego, och du kommer att lära dig mest.

 Mukyu